Hitta rätt typ av samverkansform, filtrera här

Rensa filter

Styrelsemedverkan

Akbar Seddigh

Akbar Seddigh

Styrelseordförande

Elekta

Balansen mellan långsiktighet och kortsiktighet är annorlunda

Är det någon skillnad mellan fokus på styrelsearbetet i högskolevärlden och i näringslivet?

Inom båda sfärerna så finns det både korta och långsiktiga aspekter. I börsbolag är det vanligt att fokus i första hand ligger på nästa kvartal och på två – tre års planer, medan mindre tid läggs på längre sikt. På högskolan är balansen den omvända. Det är självklart viktigt att kvaliteten, effektiviteten och organisationen är bra idag, men eftersom vi jobbar med processer som utbildning och forskning lägger vi betydligt mer tid på långsiktigheten.

Vad skulle du säga att näringslivsrepresentation bidrar med i styrelsearbetet?

Vi kommer in med våra erfarenheter, nätverk och referensramar. Jag kom in och vände upp och ner på styrelsearbetet och satsade på att främst arbeta med strategiska frågor med inriktning på att utveckla högskolan vetenskapligt, utbildningsmässigt och affärsmässigt. För att synas och attrahera näringslivet är det viktigt att ha en väl genomförd kommunikation som inriktar sig på alla högskolans intressenter. Eftersom det inte spelar någon roll hur bra du är om folk inte vet att du finns var min första punkt på agendan att ta fram en effektiv kommunikationsstrategi.

Är det utvecklande för dig att vara en del av den här typen av styrelsearbete?

Absolut, det är en av anledningarna till att man tar den här typen av uppdrag. Även om jag är i en forskningsintensiv miljö i mina andra styrelseuppdrag också, så exponeras jag här för en annan typ av frågeställningar. Det utvecklar olika sidor av min person, både på det individuella och på det professionella planet.

Vad skickar det för signaler till högskolans organisation att det sitter med flera personer från näringslivet i styrelsen?

Jag uppfattar det som om alla representanter från skolan, ledningen och kåren tycker att det är väldigt positivt. Det har medfört en vitalisering av styrelsens arbete och en fokusering på väsentliga frågor istället för en tidigare övervikt på formalia. Eftersom jag som ordförande ställer krav så ser jag till att det här arbetet genomsyrar hela verksamheten.

Tycker du att det sitter för få människor från näringslivet i högskolestyrelser?

Jag tycker att det behövs fler, utan tvekan. De områden som högskolan generellt ska jobba med är utbildning, grundforskning och tillämpad forskning. Och enligt mitt synsätt ska grundforskning finansieras över budget, men den tillämpade forskningen ska till hundra procent finansieras genom industrin. Och idag finns inte den balansen. Därför hamnar mycket av den tillämpade forskningen mellan stolarna eller så är den underfinansierad. Detta beror på att näringslivet och akademin inte har den intimitet som behövs.

Kort om styrelsemedverkan


Lärosäten har idag en stor frihet att själva fatta beslut om vilka representanter från det omgivande samhället som ska vara representerade i styrelsen. Den friheten har gjort att flera lärosäten har valt att ta med representanter från olika delar av näringslivet.

Den kompetens som finns i näringslivet skiljer sig från den som finns i den akademiska världen och genom deras deltagande breddas den världsbild som styrelsen arbetar utifrån. Det gör att näringslivsdeltagande i styrelser ger fördelar, som till exempel att ytterligare ett perspektiv läggs in i lärosätets verksamhet, att organisationen uppmuntras till större näringslivsdeltagande i utbildningen, och att samarbetet med näringslivet underlättas och utvecklas.


Mer om styrelsemedverkan

Ursula Hass

Ursula Hass,
Rektor , Blekinge Tekniska Högskola

Vill du ta nästa steg?

Kontakta lärosätet på din ort för att diskutera hur ni kan arbeta tillsammans.

foo

Inspiration, ideér och tips

  • Våga prova samverkan. Det är ingen skada skedd om projektet inte skulle falla väl ut.

  • Dra nytta av det utifrånperspektiv som personer från högskolevärlden kan ge.

  • Förankra samverkansprojektet i hela företaget och håll alla uppdaterade om resultaten.

  • Var lite självisk. Tänk efter och fråga dig själv: Vad behöver vi? Vad är det vi vill få ut av ett samverkansprojekt? Då kan man jobba mer målinriktat från början.

  • Det är bra att ha en huvudansvarig på företaget, någon som har huvudkontakten mellan högskola och arbetsplats.

  • Det är viktigt att både högskola och företag ser samverkansprojektet som en långsiktig aktivitet.

  • Samverkan är ett sätt att rekrytera för framtiden.

  • Delta i lärosätenas nätverk.

  • Gör en ingång för studenter på företagets hemsida.

  • Bjud in studenter och lärare till ert företag.

  • Besök lärosätet och prata med studenterna.

  • Var medveten om olikheter mellan företagsvärlden och högskolan. I industrin finns vanan att agera på en gång, medan processen på högskolan är mer långsiktig.

  • Samverkan med lärosäten bidrar till företagets konkurrenskraft. Utnyttja tillfället för att stärka ditt varumärke.

  • Involvera hela företaget och se till att kunskap förs vidare till yngre generationer. Gamla studenter kan exempelvis utgöra bra handledare.

  • Var medveten om att högskolan är en institution där information är och ska vara tillgänglig och öppen. Tänk efter i förväg om det finns uppgifter som ni vill skydda.

  • Håll tät kontakt med högskola och handledare under samverkansprojektet.

  • Gör utvärderingar av samverkansprojektet bland medarbetare och studenter.

  • Se till att få ta del av den senaste utvecklingen och forskningen inom ert område.
     

Val av samverkansform

Samverkan med högskolevärlden kan ta sig många olika former och uttryck. Vissa samverkansformer pågår under en längre tidsperiod, medan andra enbart kräver ett par timmars arbete. Om du är osäker på vilken form som passar bäst för dig och ditt företag kan det vara en idé att börja smått, exempelvis med en gästföreläsning, för att sedan successivt bygga ut med andra insatser.

Svenskt näringsliv I praktiken högskola är en del av Svenskt Näringsliv utbildning@svensktnaringsliv.se